Vet inte hur det kom sig men mitt senaste inlägg står daterat med 7:e april, men det stämmer inte. Det är nu ca tre veckor sedan mitt senaste inlägg. Som ni säkert har sett har LCHFklubbens sida fått sig ett ansiktslyft och då låg bloggarna nere under själva flytten.
Vissa av er har kunnat se bloggen ändå och det har då sett ut som om jag inte har bloggat på länge. Det har jag ju inte heller men av andra skäl än det vissa av er oroade över – att jag hade trillat dit igen. Gulliga ni är som oroar er för mig, det värmer.
Apropå trilla dit var det jäkligt nära i torsdags efter begravningen. Efter ceremonin i kyrkan var jag så psykiskt urlakad och vid minnesstunden serverades det smörgåstårta. Jag kände bara fuck-LCHF, livet kan ta slut när som helst så jag jan lika gärna äta. Åt jag? Nej det gjorde jag inte. Vad hade blivit bättre av det? Ingenting såklart, utan det hade bara skapat mer ångest och dåligt mående.För det är ju trots allt så att jag mår jäkligt bra av att skippa större mängder av kolhydrater. Min kropp mår så otroligt mycket bättre av LCHF. Däremot går det så förbannat segt med viktminskningen!!! Jag förstår inte vad jag gör för fel, för fuskar gör jag INTE. Imorse grät jag av ren och skär förtvivlan. Ska jag alltid se ut som en valross och alltid behöva tänka på vad jag äter? Det är så oerhört frustrerande att kroppen bromsar när jag gör ”allt rätt”. Träffade min läkare i fredags och han hävdar med bestämdhet att all stress gör att jag går omkring med ett ständigt kortisolpåslag, vilket är katastrof för viktnedgång. Han menar att det kommer att släppa när terminen är slut. Vad säger ni, har ni någon koll/erfarenhet om det kan stämma?